Jag vet inte varför men plötsligt har en väldig ångest kommit över mig. Jag går omkring med en obehaglig känsla hela tiden och jag vet inte hur jag ska få bort den. Och nej, det är inte bara " att rycka upp sig", för kom ihåg att detta är inte normalt gnäll, utan borderline-gnäll! Alltså nåt som står över min makt. Jag kan ju lindra den lite genom olika grejer vi lärde oss på terapin, men helt bort går den känslan aldrig. Och just nu är den kanske 6-10på skalan, i vanliga fall ligger den på en 1-2. Jag vet inte vad som händer med mig, men helt plötsligt out of now where känner jag mig ful och äcklig. Daniel förstår inte alls, han tittar bara på mig som om jag vore helt knäpp. Man riktigt ser att han undrar när männen med vita rockar ska komma och hämta hem mig till hispan. Men så illa är det lyckligtvis icke. Är bara ledsen just nu, vill inte prata med nån. Tror inte nån bryr sig ändå.