Söndag 2 Augusti - 09

Ibland blir jag väldigt trött på människor. Varför är man elak utan orsak? Varför vill man göra någon ledsen? Det skrämde mig måste jag säga, det var många många år sedan jag reagerade så. Det mesta är ju under kontroll nu, men mina matproblem verkar bara bli värre. Ingen tycks ju ta mig på allvar heller, så åter igen finner jag mig i en situation där jag måste skrika högt för att nån ska lyssna. Fast denna gången handlar det ju inte om psykisk ohälsa. Inte direkt varje fall. Men ätstörningar i kombination med stormiga relationer som kulminerar på samma kväll är väldigt mycket att ta in. Att ständigt bli straffad för något, vad det än må vara är ansträngande. Vissa som har ätstörningar straffar sig själva genom att inte äta, eftersom dom känner att det ger dom någon sorts form av kontroll i ett annars rörigt liv. Jag straffar mig själv genom att äta ännu mer. Det är ju det som jag mår sämst av, det här med vikten. Men däremot gör jag inte för att behålla nån kontroll av något slag. Undrar varför?